Jämför rubrikerna ”Fler niondeklassare missade matten” (DN) och ”Rekordfå klarar krav till gymnasiet” (SvD).
Förutom att man i det första fallet frågar sig vilken stackars hund eller kattägarinna som år efter år stället upp i det där testet av ungdomarnas träffsäkerhet (värre ändå; på DN:s startsida missar ungarna själva gymnasiebyggnaden. Inget sägs om avstånd, men ändå…), finns det en tydlig skillnad i värderingar mellan de bägge tidningarnas rubriksättningsideologier.
Det är inte en rättighet att bli godkänd i alla ämnen, inte ens att erhålla behörighet till gymnasiet.
Vissa skolämnen är svåra att bemästra och skall så vara. De som går vidare till högre studier skall vara både motiverade och förtjänta av det.
Många hatar att höra det men betyg fungerar för de flesta som en sporre. En kommun i landet gjorde för några år sedan försök med fri och intagning på förtahandsvalet till gymnasiet med platsgaranti (tjusigt värre) vilket fick till följd att högstadieelevernas resultat på prov föll dramatiskt.
Dagens system, där högre nivåer i utbildningskedjan tvingas repetera delar av det eleverna borde ha fått med sig från de lägre, är i längden ohållbart i en allt mer globaliserad värld och en direkt följd av för lågt ställda krav.
Snällismen sänker bildningsnivån i samhället. (Och inte underlättar det att Sveriges största parti valde en ledare som inte behärskar engelska.)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Tja, på sätt och vis kan du ha en poäng vad beträffar snällismen, och sådär...
Men, tilläggas bör; i varje betygsättande lärares uppdrag ingår det att med alla tillgängliga och utökade medel hjälpa alla elever att nå godkänt betyg.
I många fall innebär ordet "hjälpa" lite trubbel i verkligheten, frågor om var gränsen går osv, men i slutändan är ändå alla pålästa lärare överens om att eleven faktiskt har en rättighet att få godkänt i alla ämnen. Skolverket uttrycker det så och denna ambition var också den bakomliggande tanken i och med devisen "en skola för alla".
Skicka en kommentar