Jag är så för fler centrala prov i alla ämnen. Faktum är att min positiva inställning ökar med kvadraten på antal år som skiljer mig från min egen skolgång.
Plus att jag gjorde väldigt bra ifrån mig, i alla fall med dåtidens centralprov mätt.
Men allvarligt talat, som en produkt av det relativa betygsystemet (en fullständigt absurd konstruktion där betyg skulle kvoteras ut – 7 % av eleverna skulle ha betyg 5, 24 % betyg 4 osv.) kan jag inte annat än tycka att centrala prov för att slå fast en normerande nationell nivå.
Vi har tidigare läst om hur olika skolor sätter allt för höga genomsnittsbetyg i missriktad välvilja med sina elever och att flickors högre betyg inte alltid är motsvaras av större kunskaper. Lite mer objektivitet och mindre utrymme för antipatier och sympatier i betygssättningen ger alla elever ökade chanser.
Hur sedan proven i praktiken skall utformas för bli så rättvisa som möjligt är en annan fråga.
En annan, måhända en petitess i sammanhanget, är de citattecken SvD:s Lova Olsson har placerat kring ordet rättvisare (Niondeklassarna har i stället mycket att vinna på ”rättvisare” betyg). Speglar de hennes egen syn på betyg som ett överhetens sorteringsverktyg? Jag tycker det snart börjar bli dags för en extra faktaruta i artiklarna som klargör reporterns uppfattning i den avhandlade frågan, ett slags partiskhetsindex.
SvD DN
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar